Hm Hm -- sitter på K-hamns flygplats

Ett litet kort inlägg här. Inser att det kommer att bli stressigt i Juni... är tillbaka här i K-hamn 8-9 Juni och flyget vårt till Kathmandu går den 11... tror jag det var.
Bäst att ägna veckan innan till packning.
Det är mycket jag tror mig måsta hinna med innan dess: tandläkare, vaccin, liten operation nu på fredag... träning så att jag inte är helt som en urlakad sill i sommarvärmen.
Dessutom min buddhistiska utövning just nu - Ngöndro - och plugga Tibetanska förstås.  Tack gode gud (eller vem nu som ska tackas) för I-paddan - där jag kan skriva obehindrat på Tibetanska.
NU .. paus. Resa hem. Pussa på maken.  Och hundarna och krama om mina små (?) snutteungar, 19, 21 o 23 år gamla.

THIS is where we are going...

Bilden från BBC idag.

Och ... lo and behold!  Naturligtvis ska man inte göra för mycket av det här - men det är inget lugnt, lojt stället i världen.  I går smällde det tydligen av en bomb i Kathmandu, som dödade människor:

Bild Daily Telegraph.

Inge kul.  Dessutom massor med olika religioner, folkslag, fattigdom, rikedom (?) skojare, tiggare och .... ? Ja - det ska verkligen bli kul att erfara med egna ögon.  Själv ser jag fram emot den berömda stupan:

http://en.wikipedia.org/wiki/Boudhanath

- med Buddha's ögon högst upp:

Idag en - GRÅ - dag.

Grå dag på Stångberga

Var med dotter Carla på Stångberga gård och fotograferade hennes häst (se mer på pix.denizen.se) - och läste mer om Nepal i en guidebok jag köpte i London.  Jag tror det är bra att bereda sig på att man inte vet. Har ju bara varit i liknande delar av världen i 4 veckor max förut.

Vojne vojne..

long time no write..
Massor med jobb med program-bladet för min lilla buddhist-sangha..  dessutom jobb-jobb.
Så - nu upptäcker jag att jag slarvat bort min "welcome to Rangjung Yeshe...." introduktionsbrev.  Har det utskrivet - men fasiken, vart har det tagit vägen?
Jag uppgraderade till OS Lion för inte så länge sedan -- och inget är sig likt.  Jag hittar INGENTING.  Sämsta apple-uppgraderingen hittills.  Har det nåt med Steve's död att göra måhända?
Ha ha..

En liten påminnelse för mig sjäv - så jag kommer ihåg väsentligheterna i allt kaos...

Mitt i smällkalla vintern skriver Ingrid..

... ett gulligt litet email, bara för att påminna oss om vår dödlighet:

Citat:

Kära vänner! 

Med tanke på vår förestående resa till Nepal, som enligt de som varit där, är 100 gg värre/skitigare/eländigare mm... än Indien så kanske det vore en bra idé att utforska hur vi kan vara bäst rustade mot allehanda ohyra, spindlar, löss, kackerlackor,mm...Har kollat att det finns ultraljud mot en del och cederträ ska vara bra mot löss och kackerlackor!Vi kan väl kolla upp och köpa det vi behöver tillsammans.

Keep your mind happy

Ingrid

Slutcitat.

Bor man på lyxhotell - eller i tält, sköter man ju sig så att säga själv.  Vi ska bo med Tibetanska familjer!  Hi hi!  Jag tror nu inte att det blir SÅ vanskligt - man kan alltid köpa AJAX och skrubba!  Men Ingrid har rätt i att man ska kolla upp det!  En-träds-olja ska vara bra, enligt Ingrid.

Förresten - här har ni en bild från senaste resan - som till slut tog oss till  våra vänner på det stora Sera Jey klostret i SÖDRA Indien (6000 munkar) och då specifikt Ngari Khangtsen - med Geshe Palden i spetsen!

Förutom diverse Geshes och Lharampa Geshes, Geshe Palden bakom (fr. v.) Pearl (som inte kommer med denna gång), Denise (jag) Ingrid, och Jonas.

Life is hard and ... THEN you die! -- pust... väldigt mänsklig idag

Ja-a... idag var en av de där riktigt sällsynta dagarna numera, när jag blev heligt SKITförbannad.
Brukade förekomma oftare förr i tiden, innan jag blev Buddhist.
Idag blev jag helt och fullt och solklart "swept away by my emotions".
Vad nu? Jo, jag hade betalt in en stor klump pensionsförsäkring i tron att det var en försäkring som skulle betalas 1 gång per år - men företaget hade gjort fel, och fakturerade mig 36000:- ..... per MÅNAD!
Nå - det var ju fel, och det i säg var inte så farligt, men sedan att min pensionmäklare INTE svarade på telefon, när jag väl fick tag på växeln, gav de mig FEL mobiltelenummer till honom, och så vidare och så vidare.  ÅNGAN av ILSKA byggde upp i samma goda välkända stil som då - när jag bodde i New York, och måste våga bli arg för att tävla med ilskna New Yorkare på det glada (?) 80-talet.
Nu skriver jag av mig. Det går snabbare nuförtiden att bli av med den här hemska "all-consuming" känslan av ren pur ilska än förr i tiden. Ilska är som en flod - en sådan där flod där man gör white-water-rafting, fors-ränning.  Det finns liksom bara stenar och bubbel, strömmar och forcerat våldsamt strömt vatten - som bara går i en riktning.
Men redan nu - ca. 10 minuter efter varit "där" är jag lugnare.  Inte ännu som en svensk insjö en varm sommardag, med näckrosor och änder - men iallafall som Mälaren i Stockholmstrakten - typ Vinterviken.
pust.
Tänk att jag fortfarande är kapabel till sån ilska?!  Det förvånar mig varje gång!  För det är månader, om inte år sedan sist.
Alla som känner mig, kommer ihåg när jag var hemsk mot en med-mamma på McDonalds en gång, när äldsta flickan var typ två år gammal och blev biten.  Hela svenska McDonalds blev knäpptyst efter mitt ilske-utbrott på en dum-i-huvet-tyckte-jag-idiot-mamma.  Stackars kvinna, å andra sidan kanske hon lärde sig att inte skylla ifrån sig. Eller nåt.
Ilska är inge bra.  Det drabbar en själv mest.  Adrenalinet flödar - och man är inte sig själv. Fight or flight.
Och ilska kommer ur "ignorance" enligt Buddhismen - den ursprungliga orsaken till vårt "Suffering".

Jag tittade på en film om Karmapa - vår underbara Lineage-Lama - från 2002.  Jag tittar på honom och blir lugn.
Lineage-Lama betyder den Lama (läraren) som upprätthåller vår "skola", vår speciella gren av tibetansk Buddhism.  Jag har ju träffat HH Karmapa (Trinlay Thaye Dorje) och att se honom blir som en "önskesten"/snuttefilt - det triggar en totalt lugn i mig på en gång.   Kanske inte för andra, vad vet jag - men för MIG funkar det.  (Don't fix it if it aint broke...!).

Förresten - hittade en liten you-tube snutt om förra årets Sikkim/Nepal jordbävning som vi inte rapporterade om i svenska medier överhuvudtaget.  Denna snutt är dessutom med Thaye Dorje -- så dubbelbonus:

Kanske inte så upplysande - men det relaterar till vad jag skrev igår...

Nepal och Rangjung Yeshe Institute

Jag har varit i norra Indien förut, jag har varit i södra... Och det är en STOR skillnad.
Norr är fattigt och underbart - söder är rikt (förhållandevis) och underbart.  Fattigt - betyder SKITIGT och MISERABELT.  Rangjung Yeshe Institute är NORR om NORR.  Hur skitigt och fattigt och miserabelt kan det vara?

Jonas, Ingrid och jag ska vara där i nästan 9 veckor. Hur sjuka ska vi bli denna gång?

Sist, i Bodhgaya, Bihar, låg Jonas som en ur-sketen sill i sin hotelsäng och såg alldeles liiiiiiten och ledsen ut.
Ingrid och jag hade "Yalla", som araberna kallar det, och fick sedermera också den fina förkylning som Jonas hade burit på och närt i sin lekamen i hotelsängen.
Ha - man är ju inte 30 längre... jo JONAS är det, men inte Ingrid och jag.  Vi är ju de stora starka 50-talisterna... haha.

Jag har nyligen diagnosticerad divertilulit (?) - dvs tarmfickor - så magsjuka är inte så kul att få.  Har blivit beordrar vete-, mjölk- och soyafri kost av en dietist (det verkar faktiskt hjälpa uppsvälldheten), hur ska det gå med det?
Ingrid och jag är bägge vegetarianer - och vi ska bo hos Tibetaner (oj vad det rimmar!) och de är kända som "hearty meat eaters"!

Och sen MONSUN tiden.  Sommar i Nepal ska vara ... klibbigt. Södra Nepal är dessutom fullt av iglar, sägs det.  Jag är en fegis.  Ingen Mount Everest snubba, precis. Nå, Kathmandu är inte SÖDRA Nepal.  Serdar, vår unge begåvade tidigare-gått-på-sommarkurs-i-Nepal bekant, hade ett rum med massor av kackerlackor.  Nåja - det bryr jag mig ju inte om... Jag har ju bott i New York City i nästan 10 år - och DÄR har man STORA kackerlackor minsann.  Men jag hoppas verkligen inte att det finns vägglöss!

OCH sen - jordbävningar.  Innan höstens jordbävning i Turkiet, var det en ÄNNU större i Nepal. Nästan 7 på Richterskalan.  Och det mumlas på nätet om "the big one" - för sist var det på 30-talet.

NÄHÄ - nu får det vara slut på kraxandet, Denise. Jag är det kinesiska stjärntecknet Wooden-Goat - och vi ska ha det himla bra detta året - dvs Water-Dragon Year.

(Jag undervisar i RISK MANAGMENT så jag BORDE ju veta att risk - is in the eye of the beholder! Men medveten ska man ju vara).