Just den här veckan har jag ledigt - eller rättare sagt, jag har inga uppdrag. Känner att jag verkligen behöver vila. Sonen tar studenten och har ig-varningar, som han fixar i sista sekunden (mitt hjärta är i halsen vid det här laget), samtidigt som han staterar på Stadsteatern, gullet. Andra dottern, hon är så självständig så det är en FRÖJD! Hoppas hon har det lika bra som hon är! Äldsta dottern, hon med 2 islandshästar, börjar få lite studiepanik. Hon ska börja naturvetenskapligt basår, endast jobba helger och samtidigt fixa en häst att rida in och en som fortfarande är "konvalescent" - eller triangelmärkt i alla fall.
Deras bekymmer är mina bekymmer - är man mamma så är man.
MEN ... OCH ... jag har nog med mitt eget oxå. Två gamla trogna hundar 13 och 9 år gamla. Dessa två är så pass dåliga att de mycket väl kan avlida medan jag är borta. Och jag är deras MATTE!
Allt detta väger på mig. Jag känner det.
Samtidigt - om jag SKA orka studera och få fart på min praktik, så MÅSTE jag iväg nu. Innan ryggen pajar, knäna ger up och medan sinnet är skarpt.
Har gått igenom eknomin - ingen direkt höjdare, men det går ihop sig. Ingen lyx men det går ihop sig.
ps - och det här är min lille duktige make, som ska hand om ruljansen medan hans hustru är ute och visslar på stan (dvs i Kathmandu):
No comments:
Post a Comment